rebeckaO

Nu ska jag äntligen försöka att ta tag i mitt liv. Jag ska slutföra påbörjade saker, och börja träna mer, dock inte för att bli smal, som alla gnäller om hela tiden, utan för att man mår bra utav att träna, man kan komma bort från sin vardag ett tag då.
Ikväll har jag inte gjort mycket alls från den tidpunkt jag kom hem ifrån skolan. Jag har helt enkelt inte haft ron till att koppla av. Så jag har varit ute med Amanda på en långpromenad. Jag tror att det är dom långpromenaderna som kommer att vara mina bästa stunder för tillfället, för då slipper jag allt.

Ja, som sagt så är det mycket som far genom mitt huvud just nu. Beslut som jag aldrig ens trodde skulle komma ligger och flyter på ytan, något som jag verkligen måste ta tag i. För jag sårar inte bara mig själv genom att vara såhär, utan också många omkring.

Det är verkligen som du säger, inte förrens man varit med om det kan man helt och hållet förstå vad den personen går igenom. Tack för samtalet igår. Jag har inte än betsämmt mig hur saker och ting ska te sig för mig, men det är något som man märker. Jag minns så väl när du kom till mig för länge sen och berättade hur du hade det, du visste inte heller, precis som jag hur du skulle göra. Men jag sa till dig att ta ett slut på det, och det var precis samma mening som du gav mig nu.
Men detta är inte något som man bara ska låta upp till ödet. För jag tror inte på ödet. Saker blir till det man gör det till, ingenting annat.