Undisclosed Desires
För lite mer än en vecka fyllde jag 20. Min älskling firade mig rejält på morgonen med frukost och paket på sängen! Jag fick en Cannon EOS 500D. Han är inte riktigt klok min älskling! Skämmer bort mig! Jag blev så glad så jag nästan började gråta! Jag har alltid velat ha en systemkamera!! Och så fick jag en riktigt riktigt bra också! HAN ÄR BÄST MIN ÄLSKLING! På kvällen myste vi och beställde hem mat! Bättre födelsedag kan man inte begära. Har fått massa fina saker. Fick världens finaste guldarmband med av mamma och syster också!
Denna helgen som var följde Sanda med mig hem till oskarshamn. För jag skulle ha lite fest på lördagen med mina vänner! Jag tyckte att det blev mycket lyckat! Fast hade dock hellre stannat kvar där en att åkt till La Scala. För det var ingen höjdare där denna helg. Brukar vara såååå mycket bättre. 
För några år sedan brukade jag skriva mycket dikter. Det gör jag inte längre. När jag skrev så var det mest när jag var ledsen eller upprörd. Vet inte om jag slutat skriva för att jag mår bättre eller om det är för att jag tar ut det på annat sätt. som tex när jag sitter i photoshop eller när jag ritar. Ser nog mig själv som en konstnärligt lagd människa och måste uttrycka mig på något sätt. Ikväll känner jag för första gången på länge att jag vill uttrycka mig i ord, men ska inte det. Jag vill lyssna på ledsamma kärlekslåtar men jag ska inte det. För ett tag sen gav jag upp allt sånt. Man mår bättre som människa om man istället lyssnar på låtar man vill dansa till, titta på filmer som man skrattar till osv. Eller? Eller är det bara ett sätt att trycka undan det som verkligen vill upp?
